Jodå, BRA har jag det! Jag har precis löpt färdigt för andra gången i mitt liv och det gick så bra så. Matte blev lite nojjig där efter 1,5 vecka och drog iväg med mig till veterinären för hon ”tyckte att jag luktade illa”! Hrmpf!!! Vadå lukta illa?
Det är väl inte så konstigt att det luktar lite när man blöder så mycket och inte får tvätta sig som man vill, då man ska ha några fåniga svarta byxor på sig med tillhörande stoppning!
Nåväl, de tog några prover och skickade iväg lite på odling för säkerhets skull, men det var inga problem! Kalasbra!
Jag var glad att slippa samma strul som förra löpet. Man mådde inte som en prinsessa ska jag säga………..

Istället passade de på att sticka mig med STORA sprutan och sa att det var för att jag skulle ha min ettårs vaccinering
Vi har fått lite varmare och trevligare väder här också kan tilläggas. Det har varit så kallt att både Biira och Pawa inte alls varit intresserade av att gå ut på promenad. Själv tycker jag att det är helt ok, bara jag får springa lös och hålla värmen. Det är bara att se till att matte klär sig ordentligt! Hon ser, oss emellan inte riktigt klok ut om jag ska vara ärlig, för hon drar på sig nån slags luva över hela ansiktet och påstår att det är för att inte hon ska förfrysa sig………. ;?
Förgrädda och förbereda har jag hört talas om, men förfrysa vet jag inte? Antingen fryser man väl eller så inte?!

Sköt om er govänner så kommer mer rapporter strax!

PS. Jag måste bara få tala om att jag ska bli storasyster! Morsan Oska börjar visst bli väldigt rund om magen och om några veckor blir det nog livat i valplådan i Kännåsen igen! Tänk att det är snart 15 månader sen man låg där själv och kravlade.
Det ni!

Min nya kompis är inte så stor, men ettrig som en liten bålgeting när hon sätter den sidan till……

Trots att hon nu är 7.5 månader och väger nästan 7 kg så är hon tuff till tusen.

 Har ni hört talas om att man ska bita sina fiender och motståndare i hälsenorna? Det har hon!! Hon hänger i hälsenorna på mina bakben och ger sig inte. Ska hon jävlas riktigt så biter hon mig i armbågarna, och det ska jag säga är inte det lättaste att komma åt henne där!

Vips mitt i alltihopa så blir hon så trött att hon bara slocknar, och som hon kan snarka……………… Nu när hon har vuxit på sig lite så hon ligger inte alltid på mig och sover. Men mysigt är det!!!

Att vara ute och promenera är inga problem bara man håller sig på vägen. Det gjorde ju tyvärr inte Biira när vi var ute  i det vackra vårvädret häromdagen. hon fick nos på nåt gott nere i diket, och kunde inte låta bli att kliva över den höga snövallen. Ner kommer man alltid vet ni ju, men det var värre när hon skulle tillbaka.

Matte trodde att hon skulle bli tvungen att göra en insats men till slut fick Biira fäste och jobbade sig upp. Aningen andfådd kravlade hon sig över kanten och skakade av sig snön för att se lite lagom obekymrad ut

Det är återigen dags för att löpa, och jag hoppas att det blir ett mer normalt löp den här gången. Jag blöder ganska mycket, men långt ifrån lika mycket som förra gången.

Tänk att vi alla i R-kullen har blivit 1 år och drygt 2 månader! Det är drygt ett år sen kennelmorsorna kom åkandes från Kännåsen med ett litet svart knyte till Ö-vik. Helt fantastiskt!!

Hon är inte rädd för nånting! Inte ens Grim, en stor Cane corso pojke som brukar komma och hälsa på ibland.

Han ska vara glad att han är så mycket högre än henne, för annars hade hans kulor legat risigt till………

Pawa har stort tålamod med henne också. Hon är ju faktiskt bara 4 månader, men om hon inte lyssnar när jag försöker säga åt henne ,då kommer Pawa fram och bara tittar på henne, så blir hon helt lugn. Tänk när man har sån pondus!

Jag tror att jag är hennes idol, för hon blir alldeles galen när hon ser mig!  Här kommer en bild som matte lånat av hennes matte Annica.

Plötsligt en dag!!!!

Jag kom som vanligt ut i full fart när en bekant doft svepte förbi min fantastiska näsa, och jag nitade! Där var han!

Tänk att jag skulle få chansen! Jag har bara läst i sagorna att om man kysser en groda så blir han en prins!

Han blev ingen prins!!!! Han bara försvann!

Sagt och gjort!

Jag fick på mig en snygg jacka, fast husse sa att det hette flytväst. Det var Pawas , men jag fick låna den, sa han. Eftersom jag aldrig satt min tass i det där vita stora badkaret så tyckte husse också att det var säkrast att jag även var fast i ett koppel för  säkerhets skull……………. Som om jag skulle hitta på några dumheter!!! Skulle väl aldrig hända!

Hopp i båten! Inga problem. Det var lite vingligt, men jag kollade in hur Siba gjorde, och med lite låg tyngdpunkt när man gick var det hur enkelt som helst!! Vi puttrade iväg i lagom fart för att jag skulle få känna hur det kändes och det var helcool. Efter ett tag blev det lite tuffare tag, och högre fart och det var ännu häftigare. Husse kör väldigt stadigt när vi hundar är med i båten, för jag tror att han är lite rädd om oss.

Jag förstår nu varför Pawa blir så nipprig om husse tar fram sin flytväst och hon inte får följa med! Det här vill man ju inte missa. Tänk att få sitta och njuta av vågor, friska fläktar, och fåglar som retas och flyger över en bara sådär lagom långt ifrån. Kalashärligt!!!! Husse ringde till matte på jobbet och sa att nu måste minsann Rally också få en egen flytväst! Det fick jag. En egen som är gul och blå!!!!

Visst längtar man tillbaka till sommaren när man ser de här bilderna?!

Håll ut!!

Jo ser ni nu har det blivit fart på matte och datorn igen. Hela kvällen igår satt hon och sorterade in kort på rätt ställe i datorn. De ska tydligen in på nån hård disk, vad nu det är. Kan inte vara speciellt skön att hamna där…….  Tacka vet jag mina sköna mjuka bäddar om jag får välja! Men det ska iallafall vara aningen säkrare enligt de som kan det här med datorer!

Hon har ju köpt en ny kamera och med den har det laborerats lite i sommar. Vi har fått agera fotomodeller och det är inte så svårt faktiskt. Lägg bara huvudet på sned så blir det så bra så!

Några smakprov på mig och storasyster.

Så, nu har det blivit ordning och reda igen! Framöver här blir det rapport om båttur, möte med grodprins och lite annat.

Nu har jag  ju också blivit så stor att jag får följa med på riktiga promenader här. Innan sommaren tyckte matte att jag bara skulle gå kortare prommisar så jag har inte riktigt utforskat alla omgivningar här. I lördags hakade husse på, och vi drog iväg. Det finns så fantastiskt mycket att snusa på så man blir ju alldeles snurrig i huvudet!

Efter att vi gått några kilometer kom vi fram till en jättestor gräsmatta med små ulliga gulliga djur. Matte sa att det var en hage med får. De var inte så intressanta utan gick mest och betade gräs. Lite längre fram stog det dessvärre några  andra vidunder. När jag kom och gick förbi stod de bara alldeles stilla. Alla möjliga färger.Brunfläckiga, svartfläckiga, helsvarta, vita och hemska! Det var till och med så att jag kände att jag var tvungen att berätta för dom att jag minsann är jättestor och jättestark. När vi passerade så började de helt plötsligt att förfölja oss. Fler och fler blev det som kom emot mig! Sen stannade de vid stängslet och tittade på mig med stora ögon och undrade nog om jag var god att äta!

Matte sa till mig att jag kunde vara helt lugn för att de snälla djuren äter bara gräs. Sen är tydligen kossor jättesnälla men otroligt nyfikna, så de hade nog inte alls tänkt att äta upp mig.